Telekom
Telekom utvecklades från att först ha varit optiska telegrafer i slutet av 1700-talet till att utvecklas till ett trådbundet telegrafnät. Den trådbundna tekniken utvecklades i slutet av 1800-talet till telefoni. Radiotekniken och sedermera elektroniken grundlade vad som sedan blev modern telefoni. Dator- och elektronik-utvecklingen kom att utvecklas under senare delen av 1900-talet. Datatrafiken gick i huvudsak över det för telefoni uppbyggda kopparnätet, och med radiolänk.
Telenätet byggdes ut under början av 1900-talet och förstatligades genom Televerket. Under 1960-talet fick mer eller mindre alla hushåll tillgång till fast telefoni. Under 1980-talet började vi bygga vi ut NMT mobilnätet och under 1990-talet avreglerades telekomområdet med etableringen av Tele2 m fl. bolag.
Fibernät-utbyggnaden började sent 1900-tal för att sedan öka med introduktionen av Internet i slutet av 1990-talet. Behovet av högre nätkapacitet innebar utbyggnad av fiberinfrastruktur. Denna hanterades inledningsvis av en gruppering kopplad till Länsstyrelserna, men kom snabb att övertas av kommunerna som skulle bli centrala för planering av fiberutbyggnaden. Med olika bidrag skulle de stå för en betydande andel av utbyggnaden. Samtidigt fanns Telias, Banverkets samt olika andra infrastrukturer med kabel-TV aktörer och radionätsaktörer med i spelet. Här är det särskilt statliga Teracom som sticker ut eftersom de har särskilda anslag för det digital TV-nätets utbyggnad - Boxer, Teracom och BOXer-tjänsten. Denna har nu breddat sitt utbud till fiber men har fortfarande kvar statligt stöd vilket riskerar påverka marknaden. Resultatet av fibernätsutbyggnaden efter cirka 20 år är att just nu är det få eller inga aktörer tjänar pengar och utbyggnaden har stannat av och ytterst lite redundans finns. Reservkraft är begränsad till mobilnätet och med målet 4 timmar utanför tätort och en timme i tätort. Det gamla kopparnätet som drivs av Telia/Skanova tappar samtidigt intäkter och monteras nu ned, redan innan alternativ finns för framför allt glesbyggdsanvändarna.
Parallellt har också försvaret ett eget telenät som via principen Dual-Use vilket till viss del innebär integrering med civil infrastruktur. Slutligen finns de s k Blåljus-verksamheternas nät, Rakel-nätet, som är ett radiobaserat telenät med Fransk/Israelisk teknik. Nätet hanteras av MSB och innebär specialhandenheter och gammal teknik. Planering sker nu för att bygga ett nytt separat nät med större täckning än alla kommersiella nät baserat på kommersiell 4G- radioteknik. Detta har kostnadsberäknats till 35 miljarder utan redundans och reservkraft i investering. Dessa kostnader ska i stort bäras av kommunerna, samt statliga aktörer som Polis, Tull, Kustbevakningen m fl. Nu planerar MSB ett ersättningsnät för blåljusverksamheterna, Rakel2
Telenätet byggdes ut under början av 1900-talet och förstatligades genom Televerket. Under 1960-talet fick mer eller mindre alla hushåll tillgång till fast telefoni. Under 1980-talet började vi bygga vi ut NMT mobilnätet och under 1990-talet avreglerades telekomområdet med etableringen av Tele2 m fl. bolag.
Fibernät-utbyggnaden började sent 1900-tal för att sedan öka med introduktionen av Internet i slutet av 1990-talet. Behovet av högre nätkapacitet innebar utbyggnad av fiberinfrastruktur. Denna hanterades inledningsvis av en gruppering kopplad till Länsstyrelserna, men kom snabb att övertas av kommunerna som skulle bli centrala för planering av fiberutbyggnaden. Med olika bidrag skulle de stå för en betydande andel av utbyggnaden. Samtidigt fanns Telias, Banverkets samt olika andra infrastrukturer med kabel-TV aktörer och radionätsaktörer med i spelet. Här är det särskilt statliga Teracom som sticker ut eftersom de har särskilda anslag för det digital TV-nätets utbyggnad - Boxer, Teracom och BOXer-tjänsten. Denna har nu breddat sitt utbud till fiber men har fortfarande kvar statligt stöd vilket riskerar påverka marknaden. Resultatet av fibernätsutbyggnaden efter cirka 20 år är att just nu är det få eller inga aktörer tjänar pengar och utbyggnaden har stannat av och ytterst lite redundans finns. Reservkraft är begränsad till mobilnätet och med målet 4 timmar utanför tätort och en timme i tätort. Det gamla kopparnätet som drivs av Telia/Skanova tappar samtidigt intäkter och monteras nu ned, redan innan alternativ finns för framför allt glesbyggdsanvändarna.
Parallellt har också försvaret ett eget telenät som via principen Dual-Use vilket till viss del innebär integrering med civil infrastruktur. Slutligen finns de s k Blåljus-verksamheternas nät, Rakel-nätet, som är ett radiobaserat telenät med Fransk/Israelisk teknik. Nätet hanteras av MSB och innebär specialhandenheter och gammal teknik. Planering sker nu för att bygga ett nytt separat nät med större täckning än alla kommersiella nät baserat på kommersiell 4G- radioteknik. Detta har kostnadsberäknats till 35 miljarder utan redundans och reservkraft i investering. Dessa kostnader ska i stort bäras av kommunerna, samt statliga aktörer som Polis, Tull, Kustbevakningen m fl. Nu planerar MSB ett ersättningsnät för blåljusverksamheterna, Rakel2
- Har du några förslag till intressanta länkar som kan komplettera? Lämna dem här.
Navigera och sök!
HittaLättare underlättar för dig att hitta och navigera på vår websajt. Sammanfattning av det vi vill finns i Plan för hållbart robust samhälle … Just nu är livsmedel extra viktigt, se vårt Öppna brev!
Bli medlem i vår Facebookgrupp!
Choose your language below and let Google Translate do some work. The translations are not the best, but they will give you a good idea about the content. You will find this feature at the bottom of all our webpages.
We are working on a short version of this web site in English.
Happy reading!
We are working on a short version of this web site in English.
Happy reading!
Förändra systemet
Våra förslag till lösningar fokuserar på det basala, som livsmedelsproduktion, vattenhantering, näringsämnen, energi, kommunikation, boende, transporter, etc. Sånt som får vardagen att fungera, och vi kan börja imorgon! Vi har även förslag kring finansiering och genomförande. Vi har våra fyra utgångspunkter och inser att stora systemförändringar som behöver ske. Ny lagstiftning, nya regelverk och förnyelse av den offentliga sektorns roll behövs. Liksom nya beskattningar, ägandeformer och socioekonomiska lösningar. Och som en bonus leder dessutom flera av förslagen till minskade utsläpp av växthusgaser!
