Bränsleområdet

Inom bränsleområdet inträdde politikens intressen på allvar mot slutet av 1900-talet då kraven på alternativ till fossila bränslen och kritiken mot kärnkraft växt sig allt starkare. Man införde t ex krav på Etanol-mackar och satsade på tillverkning i Norrköping, samtidigt som bilindustrin i Europa föredrog gas. I stort sett var det bara Sverige och Brasilien tillverkade etanolbilar. Mackarna fick höga extrakostnader för etanolhanteringen och efter ett tag togs etanoltillverkningen ur drift. Genom subventionering av s k miljöfordon kom många att köpa etanolbilar men fortsatte ändå köra på vanlig bensin då den var billigare. Även subventioner skedde med s.k. grön diesel, där man tillsatt färg för att den inte skulle användas i andra fordon och var framförallt avsett för jordbruket, men det var svårt att kontrollera vad den slutligen tog vägen.

Satsningar har också gjorts på biogas i tätorter där reningsverkens växthusgaser utgör grunden för de mackar som idag finns på västkusten. Fordonsgas Sverige byggdes upp med Göteborgs Energi och danska staten som ägare, och bestod av 40-talet gastankställen och uppgraderingsanläggningar av biogasen. Ca 40% av gasen kom från naturgas från Danmark, resterande av biogas från avfalls- och reningsverksanläggningar runt om i Västra Götaland. Verksamheten såldes sedermera till Air Liquide i Frankrike.

Även här gjordes politiska misstag. För Arlanda flygplats beslutades t ex om "gastvång" för Taxibilarna för att komma till kundkön för returresor. I praktiken innebar detta att man som taxiförare var tvungen att ha gasbil om man inte skulle hamna sist i kön och missa returresan. Dessa bilar var ofta kombi gas och bensin där bensintanken var begränsad till ca 12 liter. Denna regel togs dessutom bort och då hade många köpt bilar som inte fungerade i trafikhänseende. Biogasen räckte vare sig då, i början av 2000-talet eller nu för en större volym av fordon. Det blev till att tanka ofta.

Beskattning av bränsle är också en stor fråga. Från början var det nationella regler som gällde, men sedan blev det EU regelverk. Biogas var lägre beskattat från början. Sedan infördes ett regelverk som var "energineutralt" och då höjdes beskattningen och därmed priset med på bl. a biogasen. Detta medförde också att s k gårdsbiogassystem som planerade att sammankopplas till gemensamma uppgraderingsanläggningar och tankställen blev då olönsamma oavsett bidrag.

Man har också kopplat beskattning av bränsle till inflationen. Eftersom inflationen nu 2021/2022 i stort drivs av ökade bränsle och elkostnader som spiller över till livsmedel, hyror, transporter mm så kan staten med den konstruktionen höja skatten. Detta leder till högre inflation som i sin tur borde leda till höjd beskattning...

Navigera och sök!

LäsManualen underlättar för dig att hitta och navigera på vår websajt. Sammanfattning av det vi vill finns i Plan för hållbart robust samhälle … Just nu är livsmedel extra viktigt, se vårt Öppna brev!
Stacks Image 42

Bli medlem i vår Facebookgrupp!

Choose your language below and let Google Translate do some work. The translations are not the best, but they will give you a good idea about the content. You will find this feature at the bottom of all our webpages.

We are working on a short version of this web site in English.

Happy reading!

Förändra systemet

Våra förslag till lösningar fokuserar på det basala, som livsmedelsproduktion, vattenhantering, näringsämnen, energi, kommunikation, boende, transporter, etc. Sånt som får vardagen att fungera, och vi kan börja imorgon! Vi har även förslag kring finansiering och genomförande. Vi har våra fyra utgångspunkter och inser att stora systemförändringar som behöver ske. Ny lagstiftning, nya regelverk och förnyelse av den offentliga sektorns roll behövs. Liksom nya beskattningar, ägandeformer och socioekonomiska lösningar. Och som en bonus leder dessutom flera av förslagen till minskade utsläpp av växthusgaser!