Utredning, beredening, kommittér
Mer om Att förändra samhället
Mer om Förutsättningarna
- Start
- SiteMap
- LäsManual
- Offentliga beslutsfattare
- Engagera dig?
- Press och opinion
- Investerare och partners
- Engagerad medborgare
- Om oss
- Hållbarhet
- Förutsättningar
- Nuläge
- Det globala perspektivet
- Begränsningar
- Yttre kretslopp och solen
- Vatten och vattnets kretslopp
- Andra kretslopp
- Historik, klimat och jordens yta
- Människans påverkan
- Förutsättningar i Sverige
- Befolkningstillväxt och migration
- Boende
- Den enskildes perspektiv
- Ekonomiska förutsättningar
- Energi
- Industrin
- Importberoende
- Infrastruktur
- Kunskapsbildning
- Lagstiftning och regelverk
- Livsmedel
- Naturtillgångar
- Transporter
- Syntes - förutsättn. Sverige
- Hindersanalys
- Människan och samhällsutvecklingen
- Historik, klimat och jordens yta
- Att förändra samhället
- Förändring, utveckling och motstånd
- Skattemedel och utveckling
- Ytterst lite har hänt
- Utredning, beredning och kommittér
- Om vårt s k innovationssystem
- Syntes och slutsats
- Biståndsländer
- Analyser
- Utmaningar
- Förslag
- Förändring, utveckling och motstånd
- Mål
- Strategi
- Ekonomiska modeller
- Socioekonomiska lösningar
- Plan
- Förslag per område
- Aktuellt
- Partner & Sponsor
- English
- Kontakt
Ett vanligt och välkänt tillvägagångssätt för att hantera frågor som saknar självklara svar eller har mött kritik är att tillsätta utredningar, kommittéer, råd och beredningar. Dessa organ är ofta föremål för långdragna processer och ibland betraktas de som en form av uppskjutande av beslut. Inom områden som hållbar utveckling samt vatten, VA, energi, miljö och klimat har dessa former av organ kommit och gått. Istället för att aktivt ta tag i en fråga kan den istället hamna i en spiral av rapporter, möten och till sist kanske en kompromiss.
Några exempel
Miljöberedningen definierade över hundra mål som sedan blev omöjliga att följa upp. Vad hände sedan?
Eftersom det inte har skett några verkliga åtgärder för att förbättra situationen och framför allt eftersom dessa åtgärder inte kan kopplas till målen, blir mätningarna ointressanta och svårtolkade.
Agenda 2030-delegationen avlämnade sitt slutbetänkande våren 2021.
Inom ramen för Fossilfritt Sverige ligger fokus endast på att bli fossilfria utan att ta hänsyn till förutsättningar, begränsningar inom förnybarhet, hållbarhet eller ekonomiska konsekvenser. Man tar inte heller hänsyn till begränsningar som råvarubrist, naturlagar eller användning av kritiska resurser. En konkret plan har inte heller tagits fram. Istället används begreppet "färdplan", vilket innebär att det endast ges några exempel på vad som skulle kunna vara "lösningar".
Klimatpolitiska rådet har i uppdrag att utvärdera regeringens klimatpolitik, det vill säga Sveriges utsläpp av växthusgaser. Men när det gäller klimatet uppstår ett problem. Klimatet bryr sig inte om några gränser, vilket innebär att rådets bedömningar är baserade på teoretiska och övergripande beräkningar som inte är heltäckande. Jordbruket inkluderas inte i rådets bedömningar.
De hanterar främst kopplingen mellan politik och utsläppsminskningar, vilket är svårt att mäta eftersom utsläpp sker över nationsgränser. Internationella transporter inkluderas inte i de rapporterade siffrorna. Det som redovisas är i stort sett teoretiska bedömningar.
Regeringen använder också andra råd som de själva utsett inom områden som livsmedel, risk, miljö och nu även klimatpolitik. Det bör noteras att dessa råd inte hanterar de faktiska frågorna utan fungerar som rådgivare för politiken.
Slutsatsen är att ingen av de nämnda aktiviteterna egentligen har lett framåt. Regeringen konstaterade också att de olika initiativen inte var samordnade och uttryckte en önskan om att ta en paus och återkomma.
Eftersom det inte har skett några verkliga åtgärder för att förbättra situationen och framför allt eftersom dessa åtgärder inte kan kopplas till målen, blir mätningarna ointressanta och svårtolkade.
Agenda 2030-delegationen avlämnade sitt slutbetänkande våren 2021.
Inom ramen för Fossilfritt Sverige ligger fokus endast på att bli fossilfria utan att ta hänsyn till förutsättningar, begränsningar inom förnybarhet, hållbarhet eller ekonomiska konsekvenser. Man tar inte heller hänsyn till begränsningar som råvarubrist, naturlagar eller användning av kritiska resurser. En konkret plan har inte heller tagits fram. Istället används begreppet "färdplan", vilket innebär att det endast ges några exempel på vad som skulle kunna vara "lösningar".
Klimatpolitiska rådet har i uppdrag att utvärdera regeringens klimatpolitik, det vill säga Sveriges utsläpp av växthusgaser. Men när det gäller klimatet uppstår ett problem. Klimatet bryr sig inte om några gränser, vilket innebär att rådets bedömningar är baserade på teoretiska och övergripande beräkningar som inte är heltäckande. Jordbruket inkluderas inte i rådets bedömningar.
De hanterar främst kopplingen mellan politik och utsläppsminskningar, vilket är svårt att mäta eftersom utsläpp sker över nationsgränser. Internationella transporter inkluderas inte i de rapporterade siffrorna. Det som redovisas är i stort sett teoretiska bedömningar.
Regeringen använder också andra råd som de själva utsett inom områden som livsmedel, risk, miljö och nu även klimatpolitik. Det bör noteras att dessa råd inte hanterar de faktiska frågorna utan fungerar som rådgivare för politiken.
Slutsatsen är att ingen av de nämnda aktiviteterna egentligen har lett framåt. Regeringen konstaterade också att de olika initiativen inte var samordnade och uttryckte en önskan om att ta en paus och återkomma.
Utredningar
Utredningar används som ett verktyg för att hantera akuta frågor med politisk problematik. I vissa fall får myndigheter direktuppdrag att ta hand om en fråga, ibland med extra resurser. I andra fall tillsätts utredningar av regeringen, där omfattning och mandat definieras.
Inom området "kretslopp av vatten, näringsämnen och energi" har flera utredningar genomförts de senaste åren. Exempelvis genomfördes en översyn av Vattentjänstlagen inom Vatten och Avloppsområdet. Utgångspunkten var att fastighetsägare skulle tvingas ansluta sig till kommunala avloppssystem till höga kostnader. Resultatet blev dock ingen förändring mot hållbarhet i praktiken, tvärtom.
Det har även gjorts flera utredningar gällande små avloppssystem, där konstiga förslag om årlig inspektionsplikt för fastighetsägaren och böter har framförts. I praktiken skulle dessa system behöva byggas om på samma sätt, vilket leder till risk för igensättning på grund av felaktig utförande, dimensionering eller dålig kvalitet på sanden i mark- och infiltrationsbäddar. Istället borde andra system användas, istället för kommunala avloppslösningar från 1800-talet.
Inom området "kretslopp av vatten, näringsämnen och energi" har flera utredningar genomförts de senaste åren. Exempelvis genomfördes en översyn av Vattentjänstlagen inom Vatten och Avloppsområdet. Utgångspunkten var att fastighetsägare skulle tvingas ansluta sig till kommunala avloppssystem till höga kostnader. Resultatet blev dock ingen förändring mot hållbarhet i praktiken, tvärtom.
Det har även gjorts flera utredningar gällande små avloppssystem, där konstiga förslag om årlig inspektionsplikt för fastighetsägaren och böter har framförts. I praktiken skulle dessa system behöva byggas om på samma sätt, vilket leder till risk för igensättning på grund av felaktig utförande, dimensionering eller dålig kvalitet på sanden i mark- och infiltrationsbäddar. Istället borde andra system användas, istället för kommunala avloppslösningar från 1800-talet.
Biogasutredningen, som hade som syfte att främja biogasproduktion, ledde inte till några egentliga satsningar eller hantering av hinder. Trots att beskattning var oklar, är det en viktig faktor för att lönsamma anläggningar för endast organiskt avfall inte genererar tillräckligt med växtnäring. Stora anläggningar medför även längre transporter. Mindre anläggningar som baseras på gödsel har oftast endast elproduktion som inkomstkälla, vilket inte täcker kostnaderna för anläggningen. Att uppgradera biogas till fordonsbränsle är kostsamt, och att sammanföra flera små anläggningar via gasnätet innebär stora investeringskostnader. Dessutom genererar man intäkter först när tankningen sker. Gasbilar har inte blivit populära, främst på grund av brist på tankställen och tillgång till gas.
Inom området "återvinning av fosfor från avlopp" har ingen åtgärd vidtagits eftersom det är praktiskt omöjligt, både ur ekonomiskt och praktiskt perspektiv, att återvinna fosfor nedströms i kommunala VA-anläggningar. Avloppet innehåller en mängd oönskade ämnen såsom läkemedelsrester, färgspill, lösningsmedel och andra okända ämnen från industrier. I praktiken finns hela det periodiska systemet i slammet, vilket gör det nästintill omöjligt att skilja ut fosforn.
Det finns också behov av att revidera Miljöbalken och Plan- och bygglagen inom området.
Om vi tar utgångspunkt i EU:s vattendirektiv, går den svenska lagstiftningen stick i stäv med tillämpningen av direktivet. Vi bygger avloppssystem som inte främjar verkliga och nödvändiga kretsloppssystem för framtiden, samtidigt som kommunerna tvingar till felaktiga anslutningar till storskaliga 1800-talslösningar.
Ett omfattande utredningsuppdrag gavs inom området "civil beredskap" till ett antal myndigheter och länsstyrelser år 2019. Det övervägande arbetet bestod av att förstå risker och ordning i samhället. Vad som har hänt därefter är att Försvaret och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) fick ett nytt utredningsuppdrag sommaren 2022, med fokus på kritisk reservdelshållning. Tyvärr finns det brist på kunskap i landet när det gäller att reparera och underhålla tekniska system.
Verkligheten är mycket mer komplicerad än siffror och politik, och det är verkligheten som räknas.
Samverkansplattformar
Ett flertal sådana plattformar har etablerats över tid. Dessa omfattar enbart offentliga aktörer för erfarenhetsutbyte. Ibland finns också plattformar mellan olika berörda myndigheter, ex vis för hållbar utveckling.
Upphandling
Det finns idag en ökande kunskap och insikt om att upphandlingar inte är ett effektivt verktyg i allmänhet. Ursprungligen var syftet att sänka kostnaderna för den offentliga sektorn och förhindra favorisering, men i praktiken har upphandlingar ofta blivit komplicerade och för stora för mindre företag att hantera ekonomiskt. Detta kan leda till att en specifik anbudsgivare gynnas, vilket i de flesta fall resulterar i högre kostnader för det upphandlade objektet. Många företag är helt enkelt inte intresserade av att lägga ned resurser på att skriva anbud, hantera avtal och utföra extra arbete. Som ett resultat blir inte anbuden som lämnas in de bästa i en verklig konkurrenssituation. Dessutom måste företagen ta ut extra kostnader för detta arbete, vilket läggs till på det normala priset.
En teknikchef på ett större sjukhus illustrerade detta genom att säga: "Vi skulle upphandla så kallade Napse-masker. För oss kostade de 12 000 SEK, medan de hade kostat 5000 SEK om patienten hade köpt dem direkt från leverantören." Detta visar tydligt att det finns kritik mot stora upphandlingar.
Stora upphandlingar inom byggsektorn inkluderar ofta klausuler som skyddar mot osäkerheter, vilket i princip leder till att samtliga projekt blir dyrare av olika anledningar. En allmänt accepterad faktor, ofta kallad "Pi" med värdet 3.14, används för att beskriva den typiska ökningen av kostnaderna. Exempel på sådana projekt är Karolinska Institutet, Östra sjukhuset, Akademiska sjukhuset och inte minst Förbifart Stockholm.
Innovationsupphandling
Detta koncept har dykt upp i olika former. I grund och botten handlade idén om att kunna genomföra upphandlingar av nya lösningar i form av "projekt". Återigen bygger detta på att man först känner till och väljer ut en specifik lösning och aktör. Men när det gäller innovationer är det svårt att upphandla något nytt som man ännu inte är medveten om.
En teknikchef på ett större sjukhus illustrerade detta genom att säga: "Vi skulle upphandla så kallade Napse-masker. För oss kostade de 12 000 SEK, medan de hade kostat 5000 SEK om patienten hade köpt dem direkt från leverantören." Detta visar tydligt att det finns kritik mot stora upphandlingar.
Stora upphandlingar inom byggsektorn inkluderar ofta klausuler som skyddar mot osäkerheter, vilket i princip leder till att samtliga projekt blir dyrare av olika anledningar. En allmänt accepterad faktor, ofta kallad "Pi" med värdet 3.14, används för att beskriva den typiska ökningen av kostnaderna. Exempel på sådana projekt är Karolinska Institutet, Östra sjukhuset, Akademiska sjukhuset och inte minst Förbifart Stockholm.
Innovationsupphandling
Detta koncept har dykt upp i olika former. I grund och botten handlade idén om att kunna genomföra upphandlingar av nya lösningar i form av "projekt". Återigen bygger detta på att man först känner till och väljer ut en specifik lösning och aktör. Men när det gäller innovationer är det svårt att upphandla något nytt som man ännu inte är medveten om.
- Har du några förslag till intressanta länkar som kan komplettera? Lämna dem här.
Navigera och sök!
HittaLättare underlättar för dig att hitta och navigera på vår websajt. Sammanfattning av det vi vill finns i Plan för hållbart robust samhälle … Just nu är livsmedel extra viktigt, se vårt Öppna brev!
Bli medlem i vår Facebookgrupp!
Choose your language below and let Google Translate do some work. The translations are not the best, but they will give you a good idea about the content. You will find this feature at the bottom of all our webpages.
We are working on a short version of this web site in English.
Happy reading!
We are working on a short version of this web site in English.
Happy reading!
Förändra systemet
Våra förslag till lösningar fokuserar på det basala, som livsmedelsproduktion, vattenhantering, näringsämnen, energi, kommunikation, boende, transporter, etc. Sånt som får vardagen att fungera, och vi kan börja imorgon! Vi har även förslag kring finansiering och genomförande. Vi har våra fyra utgångspunkter och inser att stora systemförändringar som behöver ske. Ny lagstiftning, nya regelverk och förnyelse av den offentliga sektorns roll behövs. Liksom nya beskattningar, ägandeformer och socioekonomiska lösningar. Och som en bonus leder dessutom flera av förslagen till minskade utsläpp av växthusgaser!
